Sjukvårdsupplysningen och mamma

Tog mod till mej nu och ringde. Vettni vad människan sa?
jag tror du har magkatarr.
Eh. okeeej.
Jag skulle ta 2 alvedon och se om det släppte.

Sen ringde jag mamma.
Hon: Du äter för mkt snabbmat och godis.
ehhhhhhhhh ?!?!?!
Du måste äta frukost, mellis, lunch, mellis, kvällsmat och RÖRA på dej. Sova.
Äter du ordentligt?
Jag: jag äter knappt nånting.
Hon: äter du vitkål och broccoli och sånt?
Jag: ehh..
Jag har stressat hela sommaren, mått dåligt och knappt varit hemma mamma.
Hon: ah jag vet inte. Ät och rör på dej, sov inte hela dagarna.

Uh jag var sååå nära på att bara börja grina och berätta allting.
Att jag spyr så halsen blöder, att jag ligger och kramar toan flera timmar medans tårarna bara sprutar ut, hur jag står i duschen och skriker ut min smärta utan att ett ljud hörs, vilken ångest jag har på kvällarna när jag ska sova, hur hjärtat bankar hårdare och fortare ju mer jag tänker, hur pulsen höjs och andetagen blir kortare och intensivare.
Att jag kan hetsa i mej 2 hela tårtor, 5000 kalorier på ett svep och magen är som en ballong efteråt, hur jag bara vill skära ur allt fett ur min kropp, slå sönder min fula feta äckliga hemska vidriga kropp så att bara den jävla ångesten kan försvinna och jag kan bli...
..lugn.

Jag vill bara bort från den här världen. Sluta leva det här livet och leva i en värld utan krav och press på mej :'(

Carro - det är samma värld... jag lovar!

åhh stackarn :( men magkatarr är sämst!! hoppas du blir bättre snart. kram!

sv: de är sådär... hetsade ju förut. vill bara spy men är inte ensam hemma o det är problem då. och jag har dåligt samvete. för typ allt och inget på samma gång :/

Du kanske missförstod mig - eller så i alla fall vad jag menar är att din värld just nu är bara vad du äter (eller inte), men det handlar ju inte om geografi utan att du hamnat i en sjukdom som är nästan omöjlig att komma ur utan hjälp.

Det kommer att ta lång tid för dig att bli frisk Carro och det kommer att vara tufft, men jag tror du kommer att tycka att var värt det när du har lyckats.



Om du verkligen bestämmer dig för att bli frisk så går det. Och jag hjälper dig gärna så gott jag kan.

fan carro, du måste ju inse att du är sjuk. förlåt, bli inte arg eller så nu, men det är fan dags att inse det nu. det kommer sluta illa annnars. snälla, hör av dig till någon klinik? du är ju ung, du har hela livet framför dig. varför lägga så mycket tid på matångest när du kan försöka bli frisk och ägna dig åt saker som gör dig lycklig på RIKTIGT istället? gah. ta hand om dig förfan. <3



(och förlåt om jag har gjort dig värsta skitarg och neeeeeejjagvillinteätajagvillvarasmal men jag är en sån person som börjar bry mig skitmycket om folk direkt och jag vill fan bara att du ska må bra, på riktigt.)